Godmiddag & Snabba Cash II är avklarade. Filmen var väl sådär, förväntade mig inte så mycket. Det är sällan en uppföljare är bra, och när det kommer till svensk film så brukar ju inte ens första filmen vara bra. Jag är verkligen inget fan av svensk filmproduktion. Men Espinosa gör ett bra jobb. Ettan är verkligen jättebra!

Micke gjorde en grej som fick mig att nästan dö av pinsamhet och samtidigt nästa kissa på mig av skratt.

Vi är på väg in i biosalongen. I den där lilla mörka korridoren precis innan kan kommer in. Vi hör att reklamen har satt igång, jag går först. Precis när jag sätter min fot i den fullsatta salongen bestämmer sig M för att sjunga en trudelutt där bakom mig. I sin egen lilla värld, HÖGT och med världens fulaste gälla röst. I samma sekund tystnar reklamfilmen i salongen och alla hör honom. De tittar ner och vem står i dörren om inte jag…

Dum som jag var backade jag tillbaka och skällde lite på M, sedan skrattade vi så tårarna sprutade och sedan fick han gå först när vi skulle in igen…
Gud vad jag älskar den där mannen